Utredaren Eva Wendel Rosberg ger flera anledningar till beslutet. Främst ska kvinnor inte behöva utsättas för påtryckningar att bli surrogatmödrar. Även med grundliga utredningar skulle det inte kunna uteslutas att vissa kvinnor utsätts för tvång. En graviditet och förlossning innebär dessutom risker som inte går att mätas med de blivande föräldrarnas lycka över barnet.

Det uppstår också komplicerade juridiska frågor vid surrogatmödraskap. I Sverige är det den kvinna som föder ett barn som enligt lagen är mamma. Det är också den gravida kvinnans egna val att göra abort eller ändra sig om surrogatarrangemanget och välja att behålla barnet när det är fött. Det kan medföra ett stort trauma för de blivande föräldrarna som kan vara genetiska föräldrar till barnet om de bidrar med ägg och sperma.

Utredning kom som svar på att Statens medicinsk-etiska råd (SMER) för några år sedan förklarade att surrogatmödraskap var etiskt godtagbart om surrogatmamman och de blivande föräldrarna hade en nära relation. Surrogatmödraskap har inte varit tillåtet i Sverige tidigare men det är inte olagligt att resa utomlands för att få hjälp av en surrogatmamma.

Som hjälp för ofrivilligt barnlösa personer föreslår utredaren istället att minska kraven vid assisterad befruktning. Idag måste åtminstone en förälder ha genetisk koppling till barnet vid assisterad befruktning. För par som saknar både fungerande ägg och spermier är det därmed omöjligt att få hjälp i Sverige. Om kravet på genetisk koppling tas bort kan assisterad befruktning ske med både donerat ägg och spermie eller befruktade ägg.